KAKELUGNSMAKARE PÅ VILAN
Av Bengt Hansén i Östersund. Presentation
Foton av kakelugnar har infogats av Bengt Jönsson Vilans Vänner

Förutom de kakelugnsmakare som var bosatta i Kristianstads stadsförsamling, fanns det en hel del kyrkobokförda i Norra Åsums församling och boende på olika fastighetsnummer under Härlöv.

Härlövs by sträckte sig vid den aktuella tiden från Härlöv och norrut mot Lillö. Österut ingick Charlottesborg, Vilan och Långebro mot Helge å.

Till stor hjälp med att lokalisera de olika fastigheterna under Härlöv har intressegemenskapen "Vilans Vänners" hemsida varit.

Härlöf nr 10 omfattade i stort det som kom att bli Hvilans municipalsamhälle inklusive Långebro.

kakelugn2.jpg Dit kom kakelugnsmakarmästare Hans Christian Åkesson tillsammans med en lärling år 1836 från Simrishamn, där han var född och under en tid drivit en verkstad. Vistelsen på Härlöf nr 10 blev dock kortvarig, för redan följande år vandrade han vidare till Vittskövle och sedan till Trelleborg, där han under många år drev en stor verkstad.

Samtidigt som Åkesson lämnade nr 10 i Härlöv kom i stället kakelugnsmakare Johan Köhlberg (Kiöhlberg) dit, och då närmast från Vittskövle, där han var född den 4 januari 1814 som son till kakelugnsmakarmästare Magnus Köhlberg och dennes hustru. Förmodligen kom han i lära vid den verkstad som efter faderns död drevs av hans mor, men under perioden 1832-35 tillbringades lärlingstiden hos Tornberg i Ystad.

Efter något år på hemmaplan i Vittskövle, företogs det så 1837 en flytt till Härlöv nr 10 i Norra Åsums församling, och där blev han mästare två år senare. Efter några år hade det, förutom hustru och barn, även kommit att ingå någon gesäll och lärling i hushållet.

Eventuellt blev inspektoren på Berustadts säteri (Hedentorp) Christian Hagman delägare till kruk- och kakelugnsmakarverkstaden i någon form omkring 1847, i varje fall flyttade han in på nr 10 detta år tillsammans med sin familj och benämndes då som fabrikör. I Kommerskollegiums fabriksberättelser angavs det aktuella året för verksamheten att där fanns två mästare samt en arbetare och att produktionen utgjordes av kakelugnar och stenkärl.

Johan Köhlberg avled den 15 april 1849, men uppgavs då vara bosatt på Härlöf nr 15. Därefter antecknades Hagman som ägare till kruk- och kakelugnsverkstaden i fabriksberättelserna, och han titulerades även som kakelugnsmakare i husförhörslängden, vilket dock känns lite tveksamt. Rätt titel kan nog ha varit kakelugnsfabrikör, vilket han även benämndes som i något sammanhang.

Verkstaden arrenderades under några år omkring 1853 av kakelugnsmakaren Johan Oskar Forsström från Simrishamn, vilken dock snart flyttade vidare till Hörby.Christian Hagman lämnade år 1855 Härlöv nr 10 tillsammans med sin familj, och blev med den i stället bosatt vid Charlottesborg. Därmed torde hans inhopp i kakel- och lerkärlsbranschen ha varit över.

I stället kom år 1856 kakelugnsmakarmästare Johan Gustaf Andersson inflyttande till Härlöv nr 10 från Ängelholm tillsammans med sin hustru. Han kom till världen i Ängelholm den 15 februari 1828, som son till krukmakaren Lars Andersson och dennes hustru. Under en kort period innan han flyttade till Härlöv, drev Andersson sin fars gamla verkstad i Ängelholm, dock långt efter faderns död. Denna verkstad övertogs därefter av brodern Olof Bernhard Andersson, vilken skulle utveckla verksamheten till en stor kakelfabrik.

Endast tre år efter att makarna Andersson anlänt till Härlöv avled hustrun, och i den efterföljande bouppteckningen upptogs som tillgångar bland annat kakelugnsmakarinventarier, två stycken vita och två stycken gula kakelugnar, diverse lerkärl samt en husbyggnad på ägorna till Hedentorp.

Den 3 juni 1868 lät Gustaf Andersson införa en annons i Kristianstadsbladet med denna lydelse:

"Kakelugnar, hvita samt gula, flata såväl som runda, finnes ständigt lager och till billiga priser, äfven ombesörjes omsättningar af gamla kakelugnar.
Gustaf Andersson, Kakelugnsmakare
Boende utom söder vid Hedentorp"

Den 22 april 1871 gick att läsa denna annons i samma tidning:

"War god Obserwera. Undertecknad rekommenderar sitt lager af kakelugnar, hwitglaserade af såwäl Götheborgs som Engelholms fabriker. Priscouranter jemte ritningar finnas till påseende. Äfwen gul-glaserade kakelugnar till billiga priser.
Kristianstad & Hedentorp i April 1871.
Gustaf Andersson"

Här kan man nog gissa att de från Ängelholm kom från brodern Olof Bernhards fabrikation.

kakelugn3.jpg

I Kommerskollegiums fabriksberättelser från 1878 fanns även kvantiteten av fabrikanternas tillverkningar angivna, och för Anderssons kakel- och stenkärlsfabrik i Härlöv angavs just detta år att mästaren och fyra arbetare tillverkat 30 kakelugnar samt stenkärl. Arbetsstyrkan skulle senare öka till ungefär sex eller sju personer, och gissningsvis ökade då även tillverkningen.

Från och med 1883 var Gustaf Andersson med familj och arbetsfolk kyrkobokförda på Härlöv nr 36, och detta berodde på att Andersson då hade köpt loss den mark under nr 10 där han var bosatt, och att den då gissningsvis avstyckades och bildade nr 36. Enligt uppgifter på "Vilans Vänners" hemsida skall denna fastighet ha varit belägen alldeles sydost om korsningen mellan Allégatan och Långebrogatan vid Långebro.

pottemakarensmin.jpg
Härlöv nr 36, det vita huset i hörnet mot Allégatan. Allmänt kallat "pottemakarens".
Från nordost. Bilder Vilans Vänner
okanthus2_2min.jpg
Från norr.
okanthus2_3min.jpg
Från nordväst.
okanthus2min.jpg Från nordväst.

Ett av de sista tillfällen som Gustaf Andersson annonserade i Kristianstadsbladet var den 30 mars 1893 och då med en annons som hade denna lydelse:

"Kakelugnar. Ständigt lager af hvitglaserade och bruna ornerade ugnar till billiga priser, med eller utan uppsättning. Uppsatta ugnar finnas till påseende. Omsättningar och reparationer verkställas billigt.
Kristianstad pr Hvilan, Telefon 102
Gustaf Andersson."

Kakelugnsmakarmästare Gustaf Andersson fick lämna jordelivet den 26 mars 1895, och i den efterföljande bouppteckningen upptogs som tillgångar bland annat "Tomt No 36 Hvilan med derå uppförda byggnader", lerkran, diverse gips- och stenformar, kakelramar, fyra stycken svarvskivor (drejskivor) samt färdiggjorda kakelugnar och lerkärl på lager.




kakelugn1.jpg
En månad senare fanns denna annons införd i Kristianstadsbladet:

"Kakelugnar! Ett parti hvita och kulörta kakelugnar realiseras till nedsatta priser.
Hvilan pr Kristianstad den 29 april 1895.
Gustaf Anderssons sterbhus."

I efterlämnade och av Gustaf Andersson upprättade bokföringshandlingar, har det gått att se att han, förutom med brodern Olof Bernhard i Ängelholm, även hade affärsförbindelser med kakelfabrikör August Rignér i Göteborg, N Th Holm i Norrköping, Sandbäck i Kalmar samt Karlskrona kakelfabrik, förmodligen då gällande inköp av kakelugnar.

Huruvida det fortsättningsvis blev någon kruk- och kakeltillverkning på nr 36 är oklart, men det skulle inte dröja så länge innan det åter fanns en kakelugnsmakare kyrkobokförd där.

Johannes Olsson var född den 16 januari 1863 i Smedstorp, och kom fjorton år gammal i lära hos kakelugnsmakare Per B Holmberg i Simris. När han 1884 flyttade till Simrishamn benämndes han som kakelugnsmakare, och på denna ort bildade han även familj. Med den begav sig Olsson fyra år senare till Kristianstad, där han drev kakelugnsmakarrörelse fram till en konkurs 1895.

Två år senare skall han enligt husförhörslängden ha anlänt till Härlöv nr 36 tillsammans med sin hustru. Om han där bedrev någon tillverkning har det inte gått att få någon klarhet i, utan möjligtvis utövade han kakelugnsmakaryrket enbart genom reparationer samt uppsättning av kakelugnar.

Familjen var därefter från 1901 inskriven i stadsförsamlingen, men återvände två år senare till Härlöv, denna gång till nr 82. Där avled kakelugnsmakare Johannes Olsson den 30 maj 1906. (Mer om Johannes Olsson och hans tid i stadsförsamlingen, går att läsa tidigare i dokumentationen.) Något ytterligare "kruk- eller kakelfolk" har därefter inte gått att se på Härlöv nr 36.

kartaharlovmin.jpg
Karta över Härlöv 1931 (Vilans Vänner)
kartavilanmin.jpg Karta över Vilan 1931 (Vilans Vänner)

Emellertid bedrevs det under 1800-talet kakel- och lerkärlstillverkning på andra platser i Härlövs by, bland annat då på Härlöv nr 5, som med viss osäkerhet kan placeras nordost om nuvarande Härlövs handelsplats, och även något nordost om Lillövägens anslutning till Långebrogatan.

Jöns Linderoth anges i husförhörslängderna ha blivit född den 2 mars 1822 i Hörröd, men har inte gått att återfinna i denna församlings födelsebok.

Till Köhlberg på Härlöv nr 10 kom Jöns Olsson som lärling 1839 och då närmast från Färlöv. Denne yngling blev efter några år gesäll och med efternamnet Linderoth begav han sig 1845 till Ystad, och senare vidare till Landskrona och Göteborg innan han två år därefter var tillbaka på Härlöv nr 10.

1851 blev han såsom kakelugnsmakare inskriven på Härlöv nr 15, och där bildade han även familj. Tillsammans med den och en lärling kom han två år senare att bli bosatt på Härlöv nr 5.

I Kommerskollegiums fabriksberättelser fanns han registrerad från och med 1850, och då med en arbetsstyrka som utgjordes av en gesäll och en lärling, så troligtvis drevs en rörelse även under tiden på nr 15. Mestadels skall det enligt fabriksberättelserna ha varit två till tre personer i arbete hos Linderoth, och produktionen bestod av kakelugnar och stenkärl. Det var enbart så sent som 1881 som det fanns uppgifter om tillverkningens antal, och detta år skall det vid verkstaden ha tillverkats kakel till tio ugnar.

Även Linderoth annonserade emellanåt i Kristianstadsbladet, och den 3 juni 1868 gick detta att läsa:

"Hos kakelugnsmakare Linderoth i Härlöf finnes såväl runda som flata kakelugnar af gul glasyr, ovanligt ljusa till billigt pris, då snar anmälan göres."

Några månader senare var han återigen annonsör i tidningen, och denna gång hade annonsen följande lydelse:

"Hos undertecknad finnes nya såväl runda som flata kakelugnar till nedsatt pris då snar anmälan göres, samt åtager jag mig att omsätta och reparera kakelugnar med skyndsamhet och ackuratess för billigt pris.
Härlöf i Augusti 1868
J. Linderoth, kakelugnsmakare."

Kakelugnsmakarmästare Jöns Linderoth avled emellertid den 23 juli 1883, och i hans efterföljande bouppteckning upptogs som tillgångar bland annat "Boningshus under No 5 Härlöf", "kakelmakareverktyger" samt kärl och kakel.

Änkan Nilla Linderoth drev verksamheten vidare med hjälp av någon gesäll och lärling, men av fabriksberättelsernas uppgifter att döma, så slutade hon med kakeltillverkning och fortsatte enbart med tillverkningen av lerkärl/stenkärl, alltså hushållsgods som fat, krukor, skålar, muggar och liknande. Hon lämnade dock Härlöv år 1903 för att i stället bosätta sig i stadsförsamlingen, där hon avled samma år.

Det skulle inte dröja så länge innan det åter fanns en kakelugnsmakare på Härlöv nr 5, och detta genom Wilhelm Friedrich Johann Marks, vilken enligt husförhörslängdens uppgifter skall ha varit född den 2 maj 1850 i Strassburg. I Tyskland bildade han familj, och med den kom han 1898 till skånska V. Skrävlinge. Redan året därefter flyttade dock familjen Marks till Ronneby, där familjefadern drev en kakelugnsmakarverkstad. Möjligtvis hade Marks köpt verkstaden på Härlöv nr 5 av Nilla Linderoth, i varje fall kom familjen ditflyttande år 1901.

Fru Henrietta Marks avled 1912, och i hennes bouppteckning upptogs som tillgångar bland annat "Boningshus, uppfört å egorna till No 5 Härlöf, ingen besittningsrätt till tomten varå det är beläget" samt ett lager bestående av lera, tillbehör och färdiga kärl. Hustruns bouppteckning antyder att Marks bedrev en viss tillverkning av lerkärl, men gissningsvis arbetade han även med uppsättning och reparationer av kakelugnar, möjligen då tillsammans med sönerna, varav en titulerades kakelugnsmakare och den andre kakelugnsmakargesäll.

kakelugn5.jpg

Kakelugnsmakarmästare Marks vistades under åren 1913 och 1914 i Tyskland, men återkom efter en tid till Härlöv där han fick flytta in till ortens ålderdomshem. Vid detta ålderdomshem slutade han sina dagar här på jorden den 5 oktober 1919.

Nedanstående annons fanns införd i Kristianstadsbladet den 6 april 1887.

annonsaaakesson.jpg

Anders August Åkesson var född den 5 april 1839 i Trelleborg, och möjligtvis kom han i lära hos sin farbror Hans Christian Åkesson i denna stad, alltså samma person som under en kort period omkring 1836 drev kruk- och kakelugnsmakarverkstaden på Härlöv nr 10. Anders August flyttade sjutton år gammal till Malmö, där han fick arbete vid Knaust kakelfabrik. Därefter vidtog en gesällvandring med besök i bland annat städerna Vänersborg, Göteborg och Karlstad innan han 1871 återvände till Malmö där han övertog änkefru Knausts kakelfabrik. Denna drev han sedan fram till dess konkurs 1886. Följande år bosatte han sig i Kristianstad tillsammans med sin familj, och startade då troligtvis sin firma på Vilan.

Huruvida han även bedrev någon tillverkning där, eller om han lyckats att behålla några av sina malmötillverkade kakelugnar, som han nu försökte att sälja ut är osäkert. Emellertid var det just detta år en del "kakelfolk", bland annat kakelugnsmakare Gustaf Georg Pettersson, som inflyttade till Vilan, och då närmare bestämt Härlöv nr 39.

Till exempel Pettersson, men även någon av kakelarbetarna hade tidigare varit bosatta i Malmö, och därigenom går det att spekulera i att de tillhörde "Åkessons folk". Redan följande år, alltså 1888, lämnade familjen Åkesson Kristianstad för att återvända till Malmö. Senare blev det några år i Stockholm innan de återigen bosatte sig i Malmö, och där avled kakelugnsmakare Anders August Åkesson den 15 november 1898.

Möjligen var Wilhelm Andersson inspirerad av Åkessons annons när han den 12 maj 1888 lät införa denna i Kristianstadsbladet.

annonswandersson.jpg

Claes Wilhelm Ernst Andersson kom till världen den 31 oktober 1859 i Härlöv som son till kakelugnsmakare Gustaf Andersson. Trots detta fick han femton år gammal resa till Simris utanför Simrishamn, för att göra sina läroår hos kakelugnsmakare Holmberg. Tre år senare var han tillbaka i Härlöv för arbete vid faderns verkstad.

Om firman "Kristianstads Kärl - och Kakelugnsfabrik" bedrev någon egen tillverkning är osäkert, men en spekulativ tanke kan vara att han hade köpt upp Åkessons lager och nu sålde ut dessa kakelugnar tillsammans med sin fars och möjligen även sin farbrors.

Eftersom både Wilhelm och fadern Gustaf i annonser uppgett telefonnumret 102, borde de ha bedrivit sin verksamhet på gemensam plats, och då troligtvis på Härlöv nr 36.

Inte heller Wilhelm Anderssons rörelse blev särskilt långvarig, utan år 1890 reste han över till Nordamerika, och hans vidare öden är okända.

Firman "Kristianstads Kärl - och Kakelugnsfabrik" skulle dock fortfarande finnas kvar, och den 19 juni 1890 var denna annons införd i Kristianstadsbladet:

annonsring.jpg

Ågare var då skräddaren Jacob Ring och den kakelugnsmakare som ledde arbetet var Gustaf Georg Pettersson. Rings engagemang i företaget torde ha begränsat sig till att vara ägare, och därför får han även begränsat utrymme i denna dokumentation. "Vilans Vänners" hemsida ger dock en del information om honom.

Kakelugnsmakare Gustaf G. Pettersson var född den 9 juli 1864 i blekingska Augerum. Endast några år gammal flyttade han med sin mor till Karlskrona. Troligtvis fick han där lära sig kakelugnsmakaryrket vid stadens kakelfabrik. Tillsammans med en av fabrikens kakelugnsmakare och dennes familj flyttade Pettersson 1887 till Malmö, men redan följande år fortsatte hela sällskapet vidare till Härlöv, där de blev bosatta på nr 39.

De båda kakelugnsmakarna lämnade dock orten redan samma år, den ene vid namn Rydberg, för att flytta till Uppsala och Petterson för att återvända till Karlskrona.

Tre år senare, alltså 1890, fanns Pettersson åter i Härlöv, denna gång på nr 52. Där blev det rätt så snart familjebildning. Några år senare hade familjen bosatt sig på Härlöv nr 39 E, alltså där familjefadern var bosatt vid sin tidigare visit på platsen. Denna fastighet ägdes av hans arbetsgivare skräddaren Jakob Ring, vilken alltså även var ägare till "Kristianstads Kärl- och Kakelugnsfabrik". Som hyresgäster i fastigheten fanns dessutom gesällerna Johnsson och Högström, vilka arbetade hos Gustaf Andersson, men eventuellt i varje fall tidvis vid Rings firma.

ringagardenmin.jpg
Ringagården, Härlöv nr 39E, österut mot Långebro, senare Långebrogatan 18
I övrigt har det inte gått att få fram några uppgifter om detta företag förutom det som anges i annonsen. Det torde dock ha startat 1890 i samband med att annonsen publicerades och Pettersson återvände till Härlöv eller rättare sagt till Vilan.

Fastigheten nr 39, vilken alltså ägdes av Jakob Ring kallades Ringagården, och skall enligt uppgift på "Vilans Vänners" hemsida ha varit belägen vid Långebrogatan 18.

Huruvida verksamheten vid "Kristianstads Kärl- och Kakelugnsfabrik" drevs i anslutning till denna fastighet är okänt, och likaså hur länge den pågick.

Gustaf G. Pettersson blev bosatt på olika platser inom Vilans municipalsamhälle tillsammans med sin familj, men när han som änkling avled den 1 juli 1939 benämndas han som före detta kakelugnsmakare.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns det förhållandevis många kakelugnsmakare och gesäller boende i Vilans municipalsamhälle, vilka förmodligen utövade sitt yrke genom reparationer samt uppsättning av kakelugnar. Som avslutning på dokumentationen nämns några av dessa.

kakelugn4.jpg

Carl Carlsson-Sjöholm var född den 21 maj 1858 i Sönnarslöv, och där kom han även i lära hos en av ortens krukmakare. Efter några år som artillerist i Kristianstad hamnade han i Göteborg, där han arbetade både som gesäll och kakelugnsmakare. Tillsammans med nybildad familj blev det besök i Stockholm och Helsingborg innan familjen 1891 bosatte sig på Härlöv nr 39. Efter skilsmässa mellan makarna två år senare flyttade kakelugnsmakare Carlsson- Sjöholm först till Malmö, och därefter till Kristianstad, där han avled den 8 maj 1920.

Karl Magnus Petersson föddes den 16 maj 1863 i Härlunda socken, Kronobergs län. Som dräng kom han 1885 till Härlöv, men titeln skulle senare ändras till arbetare och därefter till kakelugnsmakare. Tillsammans med hustru och sedermera barn var han en tid bosatt på Härlöv nr 39 och därefter vid nr 46. På den senare adressen var han även bosatt vid sin död den 2 oktober 1902.

Nils Thure Helén, född 27 april 1863 i Skänninge, blev även han bosatt på Härlöv nr 39 när han flyttade till församlingen från Norrköping 1887. Redan följande år flyttade han dock vidare till Nyköping.




kakelugn6.jpg
Lars Johnsson kom till världen den 14 maj 1860 i Uppåkra socken. Som gesäll flyttade han 1882 till Stockholm och två år senare vidare till Karlskrona, där det blev giftermål samt dags för det första barnets födelse. 1886 kom den då lilla familjen till Kristianstad, och två år därefter till Härlöv nr 45. Fortfarande som kakelugnsmakargesäll var Johnsson senare bosatt på Härlöv nr 39 några år tillsammans med sin familj. Ungefär vid sekelskiftet hade titeln blivit kakelugnsmakarmästare, och Lars Johnsson kom att bli kvar i Vilans municipalsamhälle fram till sitt frånfälle den 22 maj 1945.

Anders Magnus Högström, född den 11 april 1862 i Kviinge socken, drev under lång tid en kakelugnsmakarrörelse i Kristianstad, innan han 1893 tillsammans med sin familj bosatte sig på Härlöv nr 39E. Högström, som vid denna tid benämndes som gesäll, blev kvar i Vilans samhälle fram till 1916, varefter han var boende i Kristianstads stadsförsamling ända till sin hädanfärd den 3 september 1924.

Kakelugnsmakare Wilhelm Johan Teodor Diedrichsen, född 11 juli 1839 i Tyskland, hade varit bosatt i bland annat Göteborg, Stockholm, Oslo och Malmö innan han 1904 bosatte sig i Vilans municipalsamhälle tillsammans med hustru. Där blev han sedan boende till 1916 då Solna blev ny bostadsort.