Kristianstad, staden vid Helgeå

wibergsmax.jpg



Långebrogatan västerut. Nils Wibergs till höger, Rubergs, Per Carlssons skrädderi (senare Malmströms conditori). På vänster sida Långebro station (som inte syns), Österbergs, Lavessons allra längst till vänster i bilden osv.


bilarpalangebro1bmin.jpg langebrojgvstation1bmin.jpg ostraskanesjvgmin.jpg scan10029bmin.jpg

wibergs2bmin.jpg wibergsgulfmin.jpg scan10032xmin.jpg flygbild1960min.jpg

Bengt Jönsson:

flygbild1930min.jpg Bilden överst till vänster visar Långebro station i slutet av 1920-talet. Vilans och Norra Åsums Frivilliga Brandkår, som bildades 1928, ska få nya fina brandbilar. Jag fanns ju inte på den tiden, men jag minns Långebro station i det här utförandet ännu i början av 1950-talet. Där inne fanns en stor väntsal med bänkar längs väggarna och en stor järnkamin. Det fanns även en spottkopp och en personvåg där. Stationen var bemannad - som alla stationer på den tiden före alla obegripliga automater, som numera försvårar allt
tågresande - man kunde köpa biljett i en lucka. Det var en liten hård pappbit 3x5 cm ungefär, samma format och utförande som kvittot man fick ur personvågen, när man stoppat i en slant för att väga sig. Det var en liten rund skiva, som snurrade bakom en glasruta på vågen i ögonhöjd, när man ställt sig där. Det var ett nöje att väga sig. Men mina minnen från den gamla stationen är begränsade och lite suddiga. Vi reste någon gång till min mors moster i Malmö därifrån. Då gick tåget med ånglok över Tollarp och Hörby, och det var en lite långsamare resa med fler stopp än från stationen inne i stan, där tågen gick över Hässleholm och var dieseldrivna. Eslöv kom man till i båda fallen. Öllsjö/Skepparslöv var den första stationen efter Långebro på den linjen. Man kunde också åka till Simrishamn och Ystad. Då bar det iväg över Åsumtorp och Gärds Köpinge mot Everöd.

Den nya stationen förknippar jag mest med Pressbyrå-kiosken. Där köpte vi choklad och godis och tidningar, glass i paket till söndagsefterrätt. Då gällde det att snabba sig hem, innan glassen smälte. Så småningom köpte jag även cigaretter här. Christina Hoffs mamma Vera arbetade där. Inne i väntsalen var det ljust och fint och klinkers på golvet. Vågen fanns kvar, och biljettluckan hade blivit flottare med stora glasrutor, så att man kunde se in i biljettexpeditörens rum. Spottkoppen och kaminen var borta.

Staffan Hultgren minns stinsen vid Långebro station under 1960-talet: Folke Sellberg.

folkesellbergmin.jpg

Han var en trevlig och humoristism man, som umgicks en del med Staffans föräldrar, Helga och Georg Hultgren.
Staffan fick som liten alltid en slant av honom. Gunnel Falk har berättat, att då Malmströms sände bakverk med Malmötåget, till Tollarp t ex, skrev Folke "Hemorrojder" på fraktsedlarna. Folke dog i slutet av 1990-talet på Ädelstenens vårdavdelning i centrum.

Bilden längst till höger i övre raden och den första till vänster i den undre är visar ungefär samma plats. Den äldsta är från sekelskiftet ungefär och den yngre från 1930-talet. Mycket har förändrats på 30-40 år. Nils och Anders Wibergs möbelaffärer har byggts, den äldsta längst bort och senare den nya hitom. Järnvägsövergången har tillkommit efter att järnvägsbron byggts 1919 och järnvägen dragits in till stan. Bortom järnvägen syns Caltex' och Gulfs bensinstationer. Biltrafiken är måttlig, vilket ändrat sig betydligt på nästa bild från början av 1960-talet. Så minns jag Långebrogatan som min skolväg under åtta år. Att man kunde klara alla cykelturer här utan att komma till skada, är något att tacka högre makter för. Ändå syns för ögonblicket ingen långtradare på bilden.